Washington Post
Kur Rozė Gotemoler filloi ndėrmjetėsimin pėr arritjen e njė pakti tė ri me Moskėn lidhur me ēėshtjet bėrthamore, pyetjet qė iu drejtuan diplomatėve amerikanė ishin ato tė zakonshmet, e qė lidheshin me mbrojtjen raketore, mbushjet bėrthamore dhe kontrollin e tyre. Por, nė mes tė bisedimeve, njė nga gjeneralėt rus pyeti se, si ka mundėsi qė keni kaq shumė gra nė delegacion?. Pėr habinė e rusėve, njė armatė e diplomateve amerikane ishin nė tryezėn e bisedimeve. Gotemoler drejtoi delegacionin amerikan qė arriti nė mars paktin e ri me rusėt. Zėvendėsja e saj ishte njė tjetėr diplomate amerikane, Marsi Ris. Dy shkencėtaret kryesore amerikane ishin gjithashtu femra. Nė fund tė bisedimeve erdhi pėr tė pėrmbyllur marrėveshjen Elen Tausher, nėnsekretare shteti. Delegacioni amerikan pasqyronte ndryshimin qė ka ndodhur gjatė dekadave tė fundit nė postet qė kanė tė bėjnė me sigurinė kombėtare, e qė historikisht janė cilėsuar si pjesė e botės mashkullore. Njėzetepesė vjet pas deklaratės sė ndihmėsit tė Ronald Reganit se gratė nuk i kuptojnė peshat e rėnda, duket se shumėēka ka ndryshuar. Amerikanet qartėsisht i kuptojnė politikat bėrthamore. Madje, ato i drejtojnė kėto politika. Gratė kanė marrė poste kyēe nė ēėshtjet bėrthamore si nė Pentagon edhe nė Shtėpinė e Bardhė. Madje, dhe projekti Indispensable Man, tashmė drejtohet nga njė grua. Ajo ėshtė Karin Luk qė ndihmoi zhbėrjen e programeve bėrthamore tė Libisė. Zyrtarė aktualė dhe tė mėparshėm pohojnė se ndryshimet nė politikat gjinore nuk janė rezultat i administratės Obama. Gradualisht gratė qė filluan karrierėn nė ēėshtjet e sigurisė nė shėrbimin ushtarak e diplomatik, por dhe nė institutet e ndryshme nė vitet 70-80, tani janė nė poste drejtuese. Nuk e kemi arritur suksesin brenda natės, thotė Susan Burk, 34-vjeēare, drejtuese e mbikėqyrjes sė Paktit pėr mosshumimin e armėve bėrthamore. Ekspertėt bėrthamorė hedhin poshtė idenė se dhėnia e njė hapėsire mė tė madhe grave ka ēuar nė ndryshimin e politikave, ndonėse klisheja se gratė janė mė paqedashėse se burrat ende sundon.
Ajo qė mund tė thuhet ėshtė se gratė nė kėto struktura kanė zhvilluar njė stil pune mė bashkėpunues. Gratė janė ndoshta mė tė dhėna qė tė punojnė nė ekip, ēfarė ėshtė jetike nėse synoni negociata tė frytshme, thotė Laura Kenedi, ambasadore e SHBA-ve nė Konferencėn pėr Ēarmatimin nė Kombet e Bashkuara nė Gjenevė. Kenedi vetė e ka nisur karrierėn diplomatike nė vitin 1972, tri vjet pas heqjes sė kufizimit pėr karrierė diplomatike pėr gratė e martuara. Ka pasur shumė pak gra nė Departamentin e Shtetit nė atė kohė. Gjatė viteve kanė ndodhur ndryshime tė jashtėzakonshme, thotė Kenedi.
Pavarėsisht arritjeve, gratė amerikane janė ende larg arritjes sė barazisė me burrat kur vjen puna te postet qė kanė tė bėjnė me sigurinė kombėtare. Pėrveē kėsaj, gratė profesioniste pėrballen me njė sfidė unike, siē ėshtė baraspeshimi i punės dhe familjes. Nga ana tjetėr, Gotemoller thotė se gjatė bisedimeve tė fundit nė delegacionin rus kishte disa gra. Gjėrat po ndryshojnė edhe nė qeveritė e tjera, thotė Gotemoller.
Kur Rozė Gotemoler filloi ndėrmjetėsimin pėr arritjen e njė pakti tė ri me Moskėn lidhur me ēėshtjet bėrthamore, pyetjet qė iu drejtuan diplomatėve amerikanė ishin ato tė zakonshmet, e qė lidheshin me mbrojtjen raketore, mbushjet bėrthamore dhe kontrollin e tyre. Por, nė mes tė bisedimeve, njė nga gjeneralėt rus pyeti se, si ka mundėsi qė keni kaq shumė gra nė delegacion?. Pėr habinė e rusėve, njė armatė e diplomateve amerikane ishin nė tryezėn e bisedimeve. Gotemoler drejtoi delegacionin amerikan qė arriti nė mars paktin e ri me rusėt. Zėvendėsja e saj ishte njė tjetėr diplomate amerikane, Marsi Ris. Dy shkencėtaret kryesore amerikane ishin gjithashtu femra. Nė fund tė bisedimeve erdhi pėr tė pėrmbyllur marrėveshjen Elen Tausher, nėnsekretare shteti. Delegacioni amerikan pasqyronte ndryshimin qė ka ndodhur gjatė dekadave tė fundit nė postet qė kanė tė bėjnė me sigurinė kombėtare, e qė historikisht janė cilėsuar si pjesė e botės mashkullore. Njėzetepesė vjet pas deklaratės sė ndihmėsit tė Ronald Reganit se gratė nuk i kuptojnė peshat e rėnda, duket se shumėēka ka ndryshuar. Amerikanet qartėsisht i kuptojnė politikat bėrthamore. Madje, ato i drejtojnė kėto politika. Gratė kanė marrė poste kyēe nė ēėshtjet bėrthamore si nė Pentagon edhe nė Shtėpinė e Bardhė. Madje, dhe projekti Indispensable Man, tashmė drejtohet nga njė grua. Ajo ėshtė Karin Luk qė ndihmoi zhbėrjen e programeve bėrthamore tė Libisė. Zyrtarė aktualė dhe tė mėparshėm pohojnė se ndryshimet nė politikat gjinore nuk janė rezultat i administratės Obama. Gradualisht gratė qė filluan karrierėn nė ēėshtjet e sigurisė nė shėrbimin ushtarak e diplomatik, por dhe nė institutet e ndryshme nė vitet 70-80, tani janė nė poste drejtuese. Nuk e kemi arritur suksesin brenda natės, thotė Susan Burk, 34-vjeēare, drejtuese e mbikėqyrjes sė Paktit pėr mosshumimin e armėve bėrthamore. Ekspertėt bėrthamorė hedhin poshtė idenė se dhėnia e njė hapėsire mė tė madhe grave ka ēuar nė ndryshimin e politikave, ndonėse klisheja se gratė janė mė paqedashėse se burrat ende sundon.
Ajo qė mund tė thuhet ėshtė se gratė nė kėto struktura kanė zhvilluar njė stil pune mė bashkėpunues. Gratė janė ndoshta mė tė dhėna qė tė punojnė nė ekip, ēfarė ėshtė jetike nėse synoni negociata tė frytshme, thotė Laura Kenedi, ambasadore e SHBA-ve nė Konferencėn pėr Ēarmatimin nė Kombet e Bashkuara nė Gjenevė. Kenedi vetė e ka nisur karrierėn diplomatike nė vitin 1972, tri vjet pas heqjes sė kufizimit pėr karrierė diplomatike pėr gratė e martuara. Ka pasur shumė pak gra nė Departamentin e Shtetit nė atė kohė. Gjatė viteve kanė ndodhur ndryshime tė jashtėzakonshme, thotė Kenedi.
Pavarėsisht arritjeve, gratė amerikane janė ende larg arritjes sė barazisė me burrat kur vjen puna te postet qė kanė tė bėjnė me sigurinė kombėtare. Pėrveē kėsaj, gratė profesioniste pėrballen me njė sfidė unike, siē ėshtė baraspeshimi i punės dhe familjes. Nga ana tjetėr, Gotemoller thotė se gjatė bisedimeve tė fundit nė delegacionin rus kishte disa gra. Gjėrat po ndryshojnė edhe nė qeveritė e tjera, thotė Gotemoller.
No Comment.